* SPOILER *

Maria Green arbetar för ett rättssystem som tvingar henne att gå emot sina egna övertygelser. Självföraktet förstärks av att hon har följt i sin fars fotspår utan att ifrågasätta hans auktoritet. Det var bara hennes bror som stod upp för sanningen och när hon hittar rester av hans identitet på nätet kommer historien i ett annat ljus. Det blir början på en frigörelseprocess. Maria försöker reda ut personliga och världsliga problem genom att skriva dagbok och populärfilosofiska artiklar. Hur ska hon finna frid inombords? Vad kan hon göra för att förändra världen till det bättre? Utan att inse de potentiella följderna av sitt initiativ blir hon inblandad i ett drama som har fler bottnar än hon kan ana.

Ifrågasättandet av status quo utgör ett övergripande tema i denna utvecklings-, bildnings-, och idéroman. Budskapet är snarare att det finns en högre medvetenhet, värd att sträva mot, än att ge definitiva svar om vad denna nyordning skulle innebära. Förvisso inrymmer bokens fiktiva verklighet en datorprocessor, ett kollektivt medvetande G, med så gott som hundraprocentig förståelse av mänskligheten, och dess simulerade värld (den alternativa världen), i vilken G-maktens fördelar påvisas. Men som läsare delges du endast en enklare tolkningsmodell för att understödja denna förståelse: de sju grundkrafterna njutning (A), stabilitet (B), identitet (C), styrka (D), skapande (E), mångfald (F) och balans (G). Boken är tillika indelad i delar (A-G) med koppling till huvudkaraktärernas mentala utveckling. Uttrycket ”Del G” är även synonymt med den sista fasen i mänsklighetens utveckling – då vi ska knyta ihop säcken och bereda väg för en mer hållbar framtid.

Handlingen kretsar kring Maria Green, en 30-årig kvinna som upplever djup otillfredsställelse med sin livssituation. Förhållandet med Joel och anställningen på advokatbyrån borgar för njutning (A) och stabilitet (B), men skänker inte den känsla av samhörighet och mening som hon önskar av livet. Det som utlöser hennes handlingskraft är mötet med Rogne Rova, en ung man vars säregna personlighet väcker hennes fascination och aktualiserar drömmen om att ägna sig åt det fria skrivandet på heltid. Om inte annat känner hon ett behov av att gå till botten med sitt förflutna och frigöra sig från familjens ok. Det viktiga är att finna sin sanna identitet (C) och att arbeta med någonting som känns meningsfullt.

Joel Martinsson anar att Maria är på väg att montera ned deras gemensamma tillvaro och beger sig in i den alternativa världen för att återuppta kontakten med Augusta, en karaktär som verkar ha förstått hur kvinnor fungerar. Augusta bekräftar farhågan, att det bara är en tidsfråga innan Maria kommer att lämna honom, fast lovar att ställa upp som personlig vägledare om han vill göra ett seriöst försök att rädda förhållandet. Ökad medvetenhet är nyckeln till framgång. Genom att förstå livets grundkrafter och applicera dem i sin tolkning av Marias dagbok finns det en möjlighet att möta henne på samma plan. Det Joel inte har en aning om är att Augusta finns där av en anledning, att hon använder honom som medel för att påverka sin dotter Maria i riktning mot G.

Lovisa Green (alias Augusta) underhåller sitt åldrande sinne genom att förlora sig i den alternativa världens drömspel, vägledd av sin simulerade gudfar, en individanpassad representant för det kollektiva medvetandet. Scener ur hennes förflutna presenteras med drömsk irrationalitet för att hon ska finna sin personliga färdriktning. Den fantastiska tekniken och de storslagna visionerna väcker hennes fascination, men av scenerna att döma är det viktigare att fördjupa sig i det personliga livsbagaget. Den virtuella guden envisas med att presentera karaktärer och scener ur dotterns liv, som om det skulle ha en speciell betydelse i sammanhanget. Hon minns sommaren med Joel, hur hon hjälpte honom att närma sig Maria och bistod dem i det journalistiska projektet. Till slut inser hon att dottern är hennes personliga Del G, att försoning är viktigare än allt annat.

Alla tre huvudkaraktärer genomgår mentala omvandlingar, liksom de försöker påverka varandra. Marias skrivande blir alltmer inriktat på frågan om huruvida det är möjligt att förändra människors beteende. När Joel engagerar sig för hennes projekt inser hon att han är en perfekt representant för gemene man, den som inte mäktar med att ifrågasätta sitt eget leverne. Om hon lyckas få honom att erkänna betydelsen av Del G finns det hopp för mänskligheten. Till sin förvåning upptäcker hon att Joel har släppt sitt liknöjda liv som spelmissbrukare, att han bistår det journalistiska projektet och leder in henne på ett nytt spår: att försonas med sig själv istället för att leta efter brister hos andra. Han inser att den fixering vid styrka (D) som hon ständigt förfasar sig över hos mänskligheten ytterst bottnar i henne själv, att hennes tolkning av världsproblemen är en psykologisk projektion. Han börjar se mönstret: hon lider av samma otillfredsställelse som människor i allmänhet. I skuggan av hoppet.

Det finns en annan sida av berättelsen också, den om Marias undersökande journalistik. De fyra män hon har för avsikt att granska utifrån en kvinnas perspektiv tenderar att slita sig från den röda tråden, ambitionen att ta itu med de stora världsproblemen. Därför väljer hon att lägga allt fokus på sin egen far och den rättsskandal han medverkat till. Efter det misslyckade försöket att sälja in artikeln om ”lönnmakt” (etablissemangets undanhållande av sanningen för att skydda egenintressen), kvarstår det att lägga alla korten på bordet. Likt en mänsklig reinkarnation av det kollektiva medvetandet är Rogne Rova det heta material som kan få artikelserien att nå högre nivåer. Problemet är att den gudomlige sonen motsätter sig alla former av uppmärksamhet. Hur farligt kan det vara, tänker Maria, utan att inse de potentiella konsekvenserna av sina avslöjanden. Hon har ingen aning om att det i grunden välmenande projektet G är en gigantisk maktfaktor, som missbrukas av illasinnade krafter.